Första skoldgen!
I eftermiddag 18-20 ska jag på min första föreläsning på kursen.
Känner mig grymt taggad och det ska bli spännande! Då får vi veta upplägget också som jag är mycket nyfiken över. Det är ju grymt mycket litteratur på listan och sen är det en föreläsning i veckan. Finalen innebär en inlämning i Juni. Ingen aning om vad så i dag får man verkligen avslöjanden om allt!
Hohoooooo!
Dagen ska tillbringas till att gå igenom tolv texter på 4-5 A4 styck och skriva kommentarer plus en förberedelse för en presentation av en av dem. Det går segt!
Upplägget är att jag ska ta en text i taget och sedan göra något helt annat i en halvtimme. Så nu gör jag något helt annat. Nästa text som väntar är personen jag skrev om i förra inlägget, dvs en ganska jättedålig ointressant text. Usch vad hemsk jag känner mig som tycker men säkert någon i klassen som tycker så om mina texter :D. Förmodligen hon som krivit de jag inte gillar, haha. Jag tänker att det är sånt man får ta om man skriver.
Nä nu måste jag faktiskt ta en TREO.
Har drömt helt sjuka drömmar inatt som jag alltid gör i flera dagar innan jag ska göra något som jag är nervös inför. Drömmarna behöver inte handla om det jag ska göra eller ha någon koppling till det, jag får bara SKRÄCKdreams. Hate it. Det kan förstöra hela dagar. Får ont i huvudet och hjärnan svirar runt och bearbetar och försöker förstå var de där hemskheterna kom ifrån.
En av de värsta drömmarna på senaste tiden är att jag råkar tappa min kattunge i golvet så att hon bryter nacken och dör. Jag får panik och sedan STYCKAR jag henne, slänger allt i grovsoporna, hör sedan på nyheterna att någon hittat kattdelar och får ännu mer panik. Ljuger för mina vänner att jag blivit allergisk och sålt henne samtidigt som jag går omkring och tänker att jag kommer brinna i helvetet+är helt förtvivlad över hur jag kunde STYCKA henne. Fy fan vad hemsk den drömmen var.
Nu måste jag gå och gosa lite med henne bara för det! Sötnosen!
Känner mig grymt taggad och det ska bli spännande! Då får vi veta upplägget också som jag är mycket nyfiken över. Det är ju grymt mycket litteratur på listan och sen är det en föreläsning i veckan. Finalen innebär en inlämning i Juni. Ingen aning om vad så i dag får man verkligen avslöjanden om allt!
Hohoooooo!
Dagen ska tillbringas till att gå igenom tolv texter på 4-5 A4 styck och skriva kommentarer plus en förberedelse för en presentation av en av dem. Det går segt!
Upplägget är att jag ska ta en text i taget och sedan göra något helt annat i en halvtimme. Så nu gör jag något helt annat. Nästa text som väntar är personen jag skrev om i förra inlägget, dvs en ganska jättedålig ointressant text. Usch vad hemsk jag känner mig som tycker men säkert någon i klassen som tycker så om mina texter :D. Förmodligen hon som krivit de jag inte gillar, haha. Jag tänker att det är sånt man får ta om man skriver.
Nä nu måste jag faktiskt ta en TREO.
Har drömt helt sjuka drömmar inatt som jag alltid gör i flera dagar innan jag ska göra något som jag är nervös inför. Drömmarna behöver inte handla om det jag ska göra eller ha någon koppling till det, jag får bara SKRÄCKdreams. Hate it. Det kan förstöra hela dagar. Får ont i huvudet och hjärnan svirar runt och bearbetar och försöker förstå var de där hemskheterna kom ifrån.
En av de värsta drömmarna på senaste tiden är att jag råkar tappa min kattunge i golvet så att hon bryter nacken och dör. Jag får panik och sedan STYCKAR jag henne, slänger allt i grovsoporna, hör sedan på nyheterna att någon hittat kattdelar och får ännu mer panik. Ljuger för mina vänner att jag blivit allergisk och sålt henne samtidigt som jag går omkring och tänker att jag kommer brinna i helvetet+är helt förtvivlad över hur jag kunde STYCKA henne. Fy fan vad hemsk den drömmen var.
Nu måste jag gå och gosa lite med henne bara för det! Sötnosen!
Mardröm 1.
Jag är hemma ensam i vår lägenhet i det lilla idylliska området i den lilla staden.
Det är mitt på dagen och solen skiner in genom fönstren. Jag står i köket och tittar ut över vår balkong, på himlen och de runda bulliga molnen som ser ut som sockervadd.
Plötsligt ringer det på dörren, utan att jag hört några steg i trappen. Jag tänker att det måste vara grannen och skyndar fram till dörren. Drar i handtaget men dörren är låst. Samtidigt kommer en smäll mot dörren som är så hård att jag ramlar bakåt av ljudet och trycket.
Nu dunkar mitt hjärta fortare och fortare. Kippar efter andan. Skräckslagen blick mot dörren, det smäller till igen.
Ser genom den rostade glasrutan på den övre halvan att en skugga är nära, den flyttar sig längre bort från dörren sen kommer den emot dörren igen och det smäller till, det skakar till i hela lägenheten. Jag stödjer mig mot väggen och ser ett gråtande barn ramla ner från väggen. Jag kryper in i köket och försöker se genom köksfönstret nerifrån vrån, mot vänster, vem det är.
Det är tyst och lugnt. Säkert i en minut. Mitt hjärta är det enda som hörs, tills jag ser en skugga i fönstervrån som sedan förflyttar sig ut över hela fönstret och så krashar det till.
Det regnar splitter över mig där jag sitter och försöker andas. Panik-kontroll.
Jag hasar mig fram på golvet på armbågarna. Det svider till, de glimmande glittrande skärvorna letar sig in i mina armar.
Jag tar mig in på mitt rum som ligger på andra sidan av köksdörren, där finns bara ett smalt fönster på höger sida. Det kan ingen tar sig in igenom tänker jag. Jag låser dörren och närmar mig fönstret.
Det är ingen där.
Jag smyger ut i hallen igen, avvaktar, lyssnar, hör ett litet raspande ljud men jag kan inte avgöra vart det kommer ifrån. Sätter mig på hallgolvet mot väggen, tittar på mina söndersplittrade armar, känner hur hjärtat börjar slå i normaltakt.
Dunk dunk dunk, det börjar slå sakta sakta sakta, mer och mer långsamt, tills det stannar helt.
Det är mitt på dagen och solen skiner in genom fönstren. Jag står i köket och tittar ut över vår balkong, på himlen och de runda bulliga molnen som ser ut som sockervadd.
Plötsligt ringer det på dörren, utan att jag hört några steg i trappen. Jag tänker att det måste vara grannen och skyndar fram till dörren. Drar i handtaget men dörren är låst. Samtidigt kommer en smäll mot dörren som är så hård att jag ramlar bakåt av ljudet och trycket.
Nu dunkar mitt hjärta fortare och fortare. Kippar efter andan. Skräckslagen blick mot dörren, det smäller till igen.
Ser genom den rostade glasrutan på den övre halvan att en skugga är nära, den flyttar sig längre bort från dörren sen kommer den emot dörren igen och det smäller till, det skakar till i hela lägenheten. Jag stödjer mig mot väggen och ser ett gråtande barn ramla ner från väggen. Jag kryper in i köket och försöker se genom köksfönstret nerifrån vrån, mot vänster, vem det är.
Det är tyst och lugnt. Säkert i en minut. Mitt hjärta är det enda som hörs, tills jag ser en skugga i fönstervrån som sedan förflyttar sig ut över hela fönstret och så krashar det till.
Det regnar splitter över mig där jag sitter och försöker andas. Panik-kontroll.
Jag hasar mig fram på golvet på armbågarna. Det svider till, de glimmande glittrande skärvorna letar sig in i mina armar.
Jag tar mig in på mitt rum som ligger på andra sidan av köksdörren, där finns bara ett smalt fönster på höger sida. Det kan ingen tar sig in igenom tänker jag. Jag låser dörren och närmar mig fönstret.
Det är ingen där.
Jag smyger ut i hallen igen, avvaktar, lyssnar, hör ett litet raspande ljud men jag kan inte avgöra vart det kommer ifrån. Sätter mig på hallgolvet mot väggen, tittar på mina söndersplittrade armar, känner hur hjärtat börjar slå i normaltakt.
Dunk dunk dunk, det börjar slå sakta sakta sakta, mer och mer långsamt, tills det stannar helt.
